Kategoriarkiv: Träning

Hårt slit lönar sig

Jag har ju nämnt den där vänstersidan som strular till det för oss, främst i traven, vilket visar sig genom att han blir tygelhalt eller guppar med huvudet. Det sker aldrig i höger varv eller i någon annan gångart. Jag har försökt luska ut vad det är som orsakar guppandet, men utan att ha blivit så mycket klokare. Först hoppades jag att det kunde ha något att göra med den minimala kotledsinflammationen vi fann, men guppandet har inte påverkats eller förbättrats av behandlingen. Och något annat fel finns inte på hästen eftersom han är checkad från topp till tå. Så ja, jag kan helt enkelt konstatera att det är jag som framkallar det guppande huvudet.

Nu har jag gett mig fan på att jag ska tänka igenom, jobba med och lösa problematiken. Och jag har faktiskt kommit på exakt vad det är som händer, även om jag inte vet varför det händer. Han tar inte vänster skänkel, vilket gör att jag istället blir hängandes i vänster tygel när jag ska försöka ställa och formar åt vänster. Sedan har det blivit som en ond cirkel där jag blir typ förlamad i vänster ben och konstant bara håller i vänster tygel, utan att jag egentligen tänkt på det. Ajabaja!! Inte konstigt att det blir svårt för honom att jobba rätt. Idag fokuserade jag därför på att flytta undan för, och forma för, vänster skänkel, samtidigt som jag lättar av i inner tygel, fångar upp i ytter tygel och håller ytter bog på plats med ytter skänkel, utan att han får ramla iväg åt något håll. Låter väl yeasypeasy va!? Förmodligen. Ganska många missförstånd senare lyckades jag faktiskt uppnå en bra känsla där han balanserat bar upp sig själv utan att jag blev hängandes i tygeln. Mer en likvärdig känsla som jag har i höger varv. Heja oss!

Vänster öppna. Eller iallafall ett av många försök.

Fin i höger varv, men den där vänstra sidan spelar in även här då och då.

Till exempel genom att den blir för lång och han lägger huvudet på sned.

Bättre och enklare i galoppen, men så var det ju det här med att inte glappa i inner tygel bara för det. Jag får ofta påbackning att jag inte får klappa med handen varje gång jag vill berömma. Lättare sagt är gjort. Ems kräver en konstant inramning och är jag där och klappar och glappar för mycket tappar jag den och måste börja om på nytt. Rösten fungerar ju precis lika bra!

Det är sällan det bjuds på suddiga bilder här men denna fick faktiskt lov att bli ett undantag!

Att våga traggla lite är nyttigt. Här är han mer jämn och hittar sin egen balans bättre. Och min vänstra hand är där den ska. Vid nästa träningstillfälle hoppas jag kunna visa resultatet av det jobb vi har framför oss!

Från gårdagens ridpass



Det är så otroligt skönt att ha hittat ett bett som fungerar så bra för Ems! Ett tvådelat Baucher var precis vad som behövdes för att få ett bättre stöd från start och framför allt slippa tråkiga sprickor i mungiporna. Men jag fortsätter från och med nu att varva mellan bett och bettlöst för att skona munnen och låta den vila, åtminstone en eller två dagar i veckan. Och såklart vid uteritt! Det ska bli spännande att se vad tandis säger imorgon. Vi ska ju in till klinik för vetcheck och stämmer såklart av tänderna också när vi ändå är där, även om det inte var speciellt längesedan sist. Men hellre en gång för mycket än en gång för lite.

Vi har som mål att under 2017 göra en ny debut i MSV B och jag har ju sedan lång tid tillbaka utfört momenten och linjerna på träning, men när vi är redo för start vet jag inte riktigt ännu. Det finns en MSVB:2 på hemmaplan 1 maj och det vore ju intressant att testa, när det ändå är hemma och bara försöka(!!) se det som träning. Men hur det blir med det får vi se! Det enda jag ogillar är 8-metersvolter i galopp och diagonalslutor. Huaa. Vi fick ett par 5or på skolorna i söndags så de behöver vi verkligen trimma till, men å andra sidan har jag ju fyra veckor på mig att lägga extra mycket fokus på det, så får vi se vart vinden bär oss. Haha. Bytena är nemas problemas och som ni ser på bilderna är det någon som ääälskar att byta galopp. Spetsade öron, men nästan alltid ena bakåt för att hålla koll på vad piloten ber om. Sötisen!

Målarfärg eller…

Kan ni gissa vem som kom in från hagen, blodig, idag igen!? Ja, det kan ni säkert. Mr. Klantig även kallad Ems. Jag upptäckte att var helt röd på knät men det liksom dammade när jag petade på det, så det första som slog mig var röd målarfärg. Men hur fasiken har han kommit emot staketet i sjukhagen när han inte ens går där längre, tänkte jag, eftersom det är det enda som är rött på hela anläggningen. Hm, det fick förbli ett mysterium. I ungefär en minut. Rödfärgen var mycket riktigt inte färg utan torkat blod, från hans öga, som han kliat mot knät. Han har förmodligen fått in en pinne eller sticka precis ovanför ögat så det hade runnit blod runt hela ögat. Jag fick tvätta rent med våtservetter (världens bästa uppfinning) men han ville helst inte att jag petade vid själva såret, så jag gissar att det bara gör ont. Vilken tur ändå att det var ovanför ögat och inte i. Men ändåååå, nu får det väl räcka med sår.

Det var inte allvarligare än att jag kunde rida ändå och så här såg vi ut idag:

Älskar den här hästen

Det var längesedan ni fick en klassisk bildbomb. Haha. Här kommer en: 

Vad tycker ni? Visst är han FIN! Blir nästan irriterad på mig själv att jag gav upp på honom och oss i höstas. Men så glad att han fortfarande är min. Världens bästa häst ♡

Film från dagens träning

Här ser ni också vad jag menar med skillnaden i början av passet jämfört med slutet. Han är naturligtvis uppvärmd innan också, men ni fattar poängen 😉 Sedan har vi lite tuffare i vänster varv än höger som ni också ser, men jag hoppas vi kan hitta en bättre liksidighet med mer träning. I slutet kikar vi lite på skolorna och någon ökning. Vad tycker ni?

Skrattretande

Två dagar innan träning och vad händer… Jo! Ems har en lös sko. Alltså jag kan inte låta bli att skratta. Det är ju helt otroligt att något alltid ska inträffa precis innan träning. Nu är det ju bara en lös sko, men ändå. Alla sömmar sitter kvar, så istället för att ringa ut hovis för femtioelfte gången ska jag köpa egna verktyg på bums! Ni kan vara lugna, jag ska inte spika i hovarna, bara köpa en hammare för att slå fast skon och en tång för att klämma dit sömmen. Men i förebyggande syfte får han gå i sjukhagen i morgon. Jag vägrar släppa ut honom med sina två kompisar ”bara för att” och riskera att tappa skon (som han alltid trampar tillbaka in i hoven) och missa ännu en träning när det handlar om två ynka dagar i sjukhage.

Det är bara så himla typiskt/frustrerande/tokigt/lustigt/irriterande att det alltid blir så här när vi ska göra något eller åka bort. Ni som följer oss här vet ju vid det här laget… Jaja, ingen skada skedd. På torsdag ska vi iväg och det behövs verkligen. Nu har jag tappat bort mig lite av att rida framåt, rida ihop, rama in och vara stadig i sitsen. Jag är lite överallt hela tiden och behöver en påminnelse om hur det faktiskt ska vara! Det är så lätt att tvivla på sig själv och om känslan stämmer överens med verkligheten eller inte. Tack och lov för kunniga ögon.

Perfect match

Men kom igen!! Hur bra passade inte detta till mina brallor och min jacka!? Jag hade inte alls det i åtanke förrns jag satt upp i sadeln och insåg perfektionen!
Århundradets lustigaste bild på Ems…. Vad hände med höjdskillnaden mellan rumpa och manke..? Haha. Sorry Ems för publicering av ofördelaktig bild.

Nu -> Laxpasta med citron och ett försök till att avrunda mitt inlägg om tankar kring läromästare. Gillade ni outfiten föresten? 😀

Häng med oss på träning

Vloggen blev visst ganska lång, ska tänka på det till nästa gång, men ni som bara vill se själva träningen och eftersnacket där jag visar en jämförelse med ett ridpass i förrgår kan spola till 10:50 🙂 Kommentera gärna vad ni tycker både om vloggen och mig och Ems under träningen. Visst är det stor skillnad?

Härliga fredag

IMG_9498 IMG_9502 IMG_9505 IMG_9508

Men inte äntligen fredag. För jag gör knappt skillnad på måndag och fredag längre. Det kvittar mig liksom vilket det är. Vilken känsla att känna så. Jag är så himla glad för möjligheten att jobba på Effektpartner, för Torbjörn och mamma. Världens bästa arbetsplats. Bye bye söndagsångest!

Vad har ni gjort idag? Jag har hängt i stallet (länge och många gånger), genomfört ett väldigt bra pass tillsammans med Ems, kört body pump på gymmet (vidrigt jobbigt) ätit kokt torsk hemma hos mormor och nu är jag utelåst för jag har tappat bort min husnyckel igen. Typiskt mig. Men bortsett från det går livet bra och speciellt mitt nya nyttiga liv. Jag börjar faktiskt hitta lite glädje i att träna, även om det tar emot att pallra sig dit. Mål för nästa vecka är att träna på morgonen, innan jobbet. Jag kör en testvecka så får vi se hur jag trivs med det. Jag avskyr att träna när det är mycket folk och tänker då att det borde vara ganska folktomt kl 6 en måndag morgon..? Hehe.

Men angående ridpasset! Vet ni vad vi gjorde idag!? Tog våra första piruettgaloppsprång! Ofta får jag inte riktigt till drivningen så istället för att han sätter under sig bakbenen och växer framför mig galopperar han bara extremt långsamt = fel. Men idag fick vi minsann till det, om än bara några steg. Men man måste ju börja någonstans! Right. Han har faktiskt varit riktigt fin de senaste dagarna. Roligt och en liten lättnad för min själ!

Och hörrni, tack för kameratipsen. Jag har bestämt mig för en Sony A5000. Slår till på söndag så under nästa vecka publiceras min första riktiga vlogg! Nu ska jag ta mig in i lägenheten och ta en lååång dusch. Är helt slut efter dubbla träningar. Härlig fredag på er!

Vårkänslor

Men alltså vädret!! 5+ och strålande solsken. Hur lycklig blir man inte!? 😍

Tack för alla era intressanta kommentarer i mitt tidigare inlägg och som vanligt det genuina engagemanget! Idag gick det faktiskt riktigt bra! Varför vet jag inte, men det kvittar väl kanske… Jag traskade ut till ridbanan, slog på nice musik i hörlurarna och skrittade fram länge, länge innan jag kortade upp tyglarna och arbetade skolor och sidvärts på olika linjer. Sedan övergick jag till travjogg i en rund form och tempoväxlingar i galopp. Enbart med fokus på ett jämnt sug i handen och energi framåt. Mycket, mycket bättre än igår! Det ska bli spännande att jobba vidare imorgon. 🙂

IMG_9446

Någon är ivrig på att få komma ut och jobba… 😉IMG_9467IMG_9448 IMG_9451 IMG_9456IMG_9459IMG_9462

Kort rygg och långa ben ska vara grejen, har jag hört! 😉

Bra träning

Hoppsan, vad mycket klockan blev! Jag var hemma hos mormor och bakade muffins och fastnade sedan i telefon med en saknad vän, men nu är jag redo att berätta om dagens träning.

Idag provade vi som sagt en ny tränare, Heléne Wannerth. Jag är i behov av en hemmatränare och hon kommer till anläggningen intill stallet så jag passade på att testa. Och det ångrar jag inte att jag gjorde! Hon såg direkt problemet med vänster bakben som jag inte riktigt har koll på och där med också vänster bog som flyter iväg, samt vänster tygel som jag inte får ett ärligt stöd på. Alltså hela vänster sida, som är både hans och min svaga sida.
Dubbel trubbel 😉 Det känns så bra att hon satte huvudet på spiken direkt och kunde analysera grundproblemet, hjälpa oss finna lösningar och inte ge upp innan jag hittat rätt knapp.

Jag är väl medveten om problemet men vet ta mig tusan inte hur jag ska jobba eller göra för att lösa det på egen hand. Dels för att jag inte riktigt känner när han sätter vänster bak under kroppen och då blir jag osäker om jag är på rätt spår eller om jag jobbar åt helt fel håll. Så viktigt med ögon på sig då och då!! Vi fick in det där vänstra bakbenet under kroppen, fick honom att spåra i båda varven och suga jämnt på båda tyglarna genom att, kort fattat, konsekvent flytta bakdelen, tänka öppna i vänster varv, sluta i höger varv och inte förböja halsen för att lite smidigt och bekvämt komma undan, vilket jag nog gärna gör. Både medvetet och omedvetet.

Från att ha susat runt i ett jämntjockt tempo och varit låång i kroppen blev han i slutet av träningen riktigt härlig med trav lite mer mot ”passage-tänk”, även om det är långt borta ännu. Mer svikt och mer uppåtkänsla än vad han gett mig tidigare, helt enkelt. Dessutom en mer samlad galopp, snarare än att bara galoppera långsamt. Vi har väldigt mycket grundjobb att nöta den kommande tiden, men jag vet att vi med rätt hjälp och rätt upplägg kan nå dit, men tanke på hur stor skillnad det kan bli på bara 45 minuter. Ems fick beröm för att vara en jättefin häst med potential. Roligt! Jag ska fortsätta träna för Heléne mellan mina träningar för Emilie och tror den kombinationen kan vara en stor skjuts i rätt riktning för oss!

DSC_6216

DSC_6208

Dipp

img_9296

Den senaste veckan har vi kommit lite ur fas och jag känner att vi är på väg tillbaka i gamla spår. Lösningen på det: boka in en träning! Så redan i morgon testar vi en ny tränare. Jag är så himla nöjd med Emilie, så det ska vi självklart fortsätta med, men jag behöver träna lite oftare än en gång i månaden. Därför har jag efterlyst och funderat över en hemmatränare, bestämde mig för bara en liten stund sedan och fick tid i morgon efter lunch. Spännande!

Hm, idag fick jag inte alls till det i sadeln. Helgens uteritter har gett resultat i form av energi, men jag kunde inte riktigt kanalisera den och upplevde istället en ”ostadig” känsla och hittade liksom inte flow’et. Det hoppas jag vi kan få hjälp med i morgon! Det är också det som är så tekniskt svårt med Ems. Han kräver min fulla koncentration och teknik varje steg, annars  brister det direkt. Tappar jag ett steg får jag jobba tio för att hitta tillbaka.

Tävlingar och mål år 2017

Nytt år, nya möjligheter. Right! Låter klyschigt, men för mig och Ems är det faktiskt så. Hm, behöver tävlingsåret 2016 någon närmre förklaring? Ni minns säkert… En ynka start genomfördes. Eller det gjorde den ju inte, för vi utgick på egen begäran. Vår debut i MSV B som jag laddat så mycket inför, sett fram emot och målat upp en vision om resultatet. Och så blev det verkligen bara platt fall. Glöm och gå vidare.

Nu -> 2017!! Nytt år, nya möjligheter. I år ska vi träna på att tävla. Sätta programridning i ryggmärgen och försöka släppa prestationsångesten väl inne på tävlingsbanan. Min plan är att gå ut i MSV C klasserna för att bara befästa, skapa en positiv upplevelse och genomföra rörelser och moment vi är relativt säkra på.

ingrid4

19 februari, Hammarö Ryttarförening 
Årets första start. Eventuellt. Väljer isåfall att starta en klass. Antingen MSVC:1 eller C:2. Jag tycker faktiskt C:2 är lättare, men suger på den karamellen en stund till.

25 mars, Karlskoga Ridklubb
Precis intill stalldörren! Passar på att rida två klasser när det ändå är så nära och smidigt!

img_6546

17 april, Örebro Fältrittklubb
MSV C:2 står på schemat!

1 maj, Karlskoga Ridklubb
Precis intill dörren igen! Det går endast en MSV C klass denna dag men också en MSV B:2, så om det känns rätt startar vi båda klasserna.

6 maj, Gyttorps Ridklubb
En start i någon av MSV C klasserna.

img_49571-2
27 maj, Dyltabruk Ryttarförening
Eventuellt start i båda klasserna.

18 juni, Karlskoga Hästsportklubb
På hemmaplan, igen. Startar MSV C:1.

dsc_0077dsc_7703DSC_6861
Så ser planeringen ut preliminärt än så länge, men det kan absolut hända att jag styr om lite både i valet av tävlingar och klasser. Tacksamt med mycket tävlingar i länet. Jag har ungefär lika nära både till Värmland och Närke, så det är bara att välja och vraka. Dessutom har vi ett helt annat utgångsläge detta år jämfört med tidigare, så jag håller verkligen tummarna att vi kan prestera bättre i år. Slutmålet för oss år 2017 är godkända starter i MSV B. Ses vi på någon av dessa tävlingar? Vad har ni för mål i år?

dsc_2288-2