Först kände veterinären igenom Cupido för hand genom att trycka, klämma och stryka över hela kroppen. Han reagerade vid beröringen på vänster bakknä genom att veva med det lite mot veterinären. Hon tyckte även att han kändes spänd i ena bogen.
Efter det fick han både skritta och trava på gången fram och tillbaka. Det var en häst på den andra gången bredvid med en vägg i mellan. Så han såg den inte utan kunde bara höra den, då blev han alldeles till sig och gick i passage på tvären över hela gången. Så den rundan fick vi ta om i trav, vääldigt svävig trav dock haha! Sen böjde hon Cupidos framben och så fick jag springa igen. Veterinären kunde uppfatta en liten rörelseströning på vänster framben. Det var så pass lite att det inte ens var en halv grads hälta. Han fick även bakbenen böjda utan problem. Sen sträckte vi båda bakbenen under magen och framåt innan vi sprang för att se hur det stod till i höftlederna.
Sen skrittade vi på gångens högra sida medans veterinären höll i hans svans och drog lite försiktigt i den några gånger på ett speciellt sätt för att kolla hans neurologiska funktion. Hur han parerade och balanserade upp sig och hur snabbt han gjorde det. Sen gjorde vi likadant fast på vänster sida.
Efter det tog vi ut honom i ridhuset för att longera för att se hur han rör sig på böjt spår. Även här såg hon rörelsestörningen på vänster fram i början, den avtog ganska snabbt för att sedan försvinna helt. Han var så j*dra pigg och glad över att få springa på fast underlag! Så han brallade i galoppen och visade upp sig i en riktigt flashig trav! Han fick fina lovord av veterinären för sina gångarter och sin personlighet! Sånt värmer!
Hon ville även se honom under ryttare . Han stod helt stilla när jag satt upp(hör om häpna!). Han skötte sig riktigt bra när jag red också. Han var pigg men gjorde inga dumheter eller bus över huvudtaget. Men i vänster varv gick han och tittade lite utåt av sig själv men ställde så klart inåt när jag bad honom om det. Fast han ställde inte igenom lika fort i vänster varv som i höger. Men i höger varv var han lite knepig i munnen i stället Inte stark eller tjafsig men inte stadig och sviktande som han är när han är fräsch. Här kunde man inte se några konstigheter alls när han rörde sig.
Efter ridningen gick vi tillbaka till gången och skrittade fram och tillbaka en gång för att sedan göra det samma i trav. Nu visade han inte heller någon rörelseströrning. Veterinären kände igenom honom en gång till lika grundligt som förut över hela kroppen. Eftersom han slappnade av lite mer nu så var det lättare att urskilja vad han egentligen reagerade på. Även nu tyckte hon att han var spänd i vänster bog och att han reagerade vid beröring av vänster bakknä.
Nu skulle vi göra ultraljud på vänster bakknä, vänster bog och båda höftlederna men Cupido vägrade att gå in i spiltan där han skulle undersökas. Han har stått i en sån en gång förut och då gick han rätt in men idag hade han helt enkelt ingen lust. Han fick lugnande för att bli lite mer medgörlig, men han vägrade även nu att sätta sin fot där i. Vi gick in till en undersökningsrum intill i stället. Där fick han ännu en lugnande spruta eftersom den första knappt hade någon effekt. Han blev rakad på de fyra punkter som skulle undersökas för att man skulle kunna se så bra som möjligt på ultraljudet. Så nu har han fyra stora fält av hud, ja all päls är borta så det är bara huden kvar. Det ser jätte äckligt ut! Han har typ samma färg i skinnet som en pepparkaksdeg fast lite mer åt det rosabruna hållet och med massa svarta små prickar haha!
Vi fick vänta ganska länge på att en ultraljudsmaskin skulle bli ledig så han fick ännu en lugnande spruta för att kunna stå stilla när vi utförde ultraljudet. Trotts att han var så trött att han stod och hängde med huvudet mot mig och väggen orkade han ändå veva lite med bakbenet ett par gånger i början och gå över mig ganska många gånger. Båda höfterna såg bra ut och området där omkring också. Vänster bakknä där emot var inte helt ok. Man kunde se förändringar i två av lederna i knäet. Antingen så har han en inflammation just nu eller så har han haft en nyligen, men troligtvis är det båda delarna. I den vänstra bogen fanns två små ärrvävnader. Man kunde inte se hur gamla de var mer än att de inte var helt nya. Jag gissar att de inte är äldre än 1-2 månader i alla fall eftersom han inte varit så där i vänstervarvet länge alls (av de få gånger jag ridit honom).
Han fick vila en lite stund i en av gästboxarna under tiden som några veterinärer kollade närmare på bilderna från ultraljudet. Sen fick han mer lugnande och så gick vi in till röntgenrummet. Där tog vi fyra plåtar på nacken, 3 stycken per höft och lika många på bakknäna. Sen fick han komma tillbaka in i boxen igen under tiden som flera av veterinärerna kollade på röntgenplåtarna och diskuterade dem tillsammans.
De kom fram till att höfterna såg bra ut, helt normala lika så höger knä. Vänster knä där emot kunde man se samma sak på som i ultraljudet. Det fanns inga lösa benbitar som tur var. Ena kotan i nacken trodde dom inte riktigt var helt färdigväxt ännu eftersom tillväxtzonen i ena änden inte var helt sluten. Detta ska vi följa upp om 6 månader med nya röntgenplåtar. De kunde inte säga att det var så det låg till med 100% säkerhet. En annan gissning de hade var att det kunde vara ett fragment man såg, alltså en liten spricka.
Slutligen så fick han en kortisonspruta var i de två knäleder som var irriterade och bogen behandlades med stötvågor som ska stimulera ärren att läkas. Det var troligtvis ärrena i bogen som gav rörelsestörningen i vänster fram.
Det var riktigt skönt att höra att inga av dessa skador har kunnat uppstå av slitage/ridning utan genom rena olyckor som sparkar eller omkulltrillningar. Även om jag redan var säker på att det låg till med tanke på hur lite och lugnt jag ridit honom så kändes det ändå skönt att få det bekräftat.
Nu ska han få laserbehandlingar på bogen med två veckors mellanrum för att stimulera kroppen till att självläka ärrvävnaden. Han ska skrittas i tre veckors tid och sen ska jag börja jogga honom 3-4 dagar i veckan lugnt. Känns han som vanligt så ska jag köra på men känns han så där konstig som han har gjort så ska vi åka tillbaka till Husaby och fortsätta utredningen.
Det kändes väldigt skönt att ha fått honom genomgådd så grundligt och noggrant av riktigt skickliga och engagerade veterinärer. Det tog sammanlagt 5 timmar och gick på en bit över *****tusen vilket kändes rätt så saftigt men helt klart värt det. Himla tur att han är försäkrad!
(Jag känner själv att texten är stakigt formulerad och svårläst. Men jag är så himla trött nu efter att ha hållit igång 13 timmar i stallet och på kliniken. Jag har varit jätte spänd och nervös hela dagen eftersom jag har oroat mig för Cupido. Plus att jag är sjuk och har jätte ont i kroppen just för att jag spänt mig så. Ni får helt enkelt traggla er igenom texten så gott det går om ni är intresserade av hur det gick.)

/Linn
8