Idag blev Sessan longerad

Posted in Dressyrmupparnas inlägg

Idag provade vi att longera Sessan igen, mamma hade tydligen gjort det i repgrimma en dag när jag inte var med. Vid det tillfället ville inte Sessan gå i ena varvet så vi ville kolla hur det funkade idag och efter det dra lite slutsatser.

Hon var jätte smidiga att tränsa, stod helt stilla så mamma kunde tränsa henne helt själv. Det dröjde flera månader tills man kunde göra det med Cupido haha! Hon fick ta Bravens före detta tävlingsträns och pannbandet som mamma köpte för ett tag sedan. Tränset passade men pannbandet var för långt och gjorde sig inte bra på henne.

Longeringen gick helt ok i ena varvet. Lite fort och hög form dock, hjälptyglen fanns bara där löst spänd för att ge henne lite stöd och för att hon ska vänja sig. Så den ville vi inte spänna mer eftersom hon inte är van.

I andra varvet vill hon verkligen inte, hon backade, reste sig och kastade sig. Antingen har hon ont eller så tycker hon att det är svårt i det varvet. Vi ska försöka få en tid hos hovslagaren i morgon som kan kolla hennes hovar då formen på dem ser lite märklig ut. Sen ska vi även försöka få en veterinär tid för att kolla upp henne om hon har ont.

/Linn

62 Kommentarer

Diss

Posted in Vardag

Uvexhjälmarna har jag inte fastnat för. Jag tycker de påminner om cykelhjälmar med den lilla skärmen och det väldigt kantiga bakhuvudet. Jag har sett några enstaka dressyrryttare tävla med denna och det ser väl helt okej ut, men jag skulle själv aldrig göra det. Isåfall är jag mer för GPA. Hiss eller diss till Uvexhjälmarna?

/Ingrid

39 Kommentarer

När en mardröm blir till en önskedröm

Posted in Ingrid tävlar

Jag hade precis fyllt tretton år och allt som var viktigt i mitt liv just då stavades HÄST! Jag tillbringade all tänkbar tid i stallet och på hästryggen och jag hade tapetserat mitt rum med hästbilder, hade tröjor med hästtryck, läste allt jag kom över om hästar och hade det funkat hade jag nog ätit hö!
Då kom chocken! Mamma och Jonte berättade med strålande ögon, att vi skulle åka till Thailand! Hela familjen. Thailand??? Hur dumma var de? Jag försökte övertyga dem om, att jag minsann var vuxen nog att stanna hemma. Hur skulle jag kunna förklara för min foderponny Zquasch att jag skulle åka 14 dagar till Thailand. Det var ju nästan ett helt år!!!! Vad skulle jag rida på där? Elefanter??!!! Och maten då? Jag var övertygad om att jag var thaimat-allergiker. Och solen? Jag skulle få soleksem, håravfall och värmeslag. Men ingenting hjälpte. Vi åkte till Thailand. Världens längsta resa! Värdelöst! Skitjobbigt och urtrist.

Så fel jag hade!

När jag gick ut på hotellaltanen första morgonen blev jag alldeles tyst.
Det gick säkert en kvart, utan jag tänkte på min älskade Zquasch där hemma. Visserligen har man inte sett så mycket när man är tretton – men det här var magiskt. Det klara, turkosskimrande vattnet, slog in i långa lätta vågor mot en gnistrande vit sandstrand. Det var varmt och främmande, exotiska dofter svepte över mig. Jag, som alltid hade åsikter om allting och ett väldigt bra ordförråd i stil med ”uselt, kasst, värdelöst, skit…etc” var tyst som om man hade limmat ihop min mun! Men jag tänkte inte ge mig så lätt. ”Det är för varmt”, försökte jag lamt.  ”Det luktar äckligt”. Men ingen brydde sig om mig. Alla i familjen var betagna av skönheten. ”OK! Det är vackert! Men det finns ingenting att göra. Jag är hungrig och jag äter inte stekta myror, och friterade tvestjärtar – det ska ni ha klart för er! Jag hatar Thaimat!”

Jag hade fel igen!


Hotellfrukosten var som ett konstverk av frukter, juicer, orkidéer och all tänkbar mat att välja på! Varken grodor eller myrägg. Nu stod det 2-0 till familjen. Jag åt så jag höll på att spricka. Det var jättegott – fast det sa jag inte till nån.

Först tänkte jag inte så mycket på det. Men så upptäckte jag att alla Thailändska människorna jag mötte, hälsade och hade ett vänligt leende på läpparna. ”Vad flinar ni åt”, tänkte jag upproriskt, men insåg att det var det Thailändska sättet att vara på. Det fick mig att känna mig som en stor, blek, grinig svenne! Jag ville inte, men jag blev tvungen att erkänna att jag tyckte mycket om de där vänliga människorna. ”Visst är det skönt i vattnet”, ropade Jonte. ”Det är väl lika skönt i Möckeln”, ropade jag kaxigt tillbaka. ”Är du inte riktigt klok? Det går väl inte att jämföra” skrek lillasyster Ellen. Efter säkert fyra timmar i vattnet och på stranden, fick jag ge med mig. Jag hade fel ännu en gång! 3-0 till familjen. Stranden var underbar och vattnet var gnistrande klart och väldigt skönt.

Lunchen bestod av frukt och bröd och var sagolik (fast det höll jag såklart tyst om). Så skulle vi äta äkta Thaimat. ”Nu kommer det”, tänkte jag. ”Nu kommer marinerad orm och skalbaggar på spett”. Ja, jag behöver väl inte nämna att jag hade fel. Jag älskar Thaimat!!! På riktigt! (4-0)Vi gjorde utflykter och red på elefanter. Äntligen något som påminde om en häst!

Tänk att fjorton dagar kan gå så fort! Och nu när jag precis har ryktat Claudia, och gett henne mat för kvällen, så tänker jag på att jag nog aldrig har berättat om min Thailandsresa på min blogg Dressyrmupparna. Det borde jag nog göra.

Om jag vill resa tillbaka till Thailand? Gissa!

 

26 Kommentarer

Livstids karens på flugspray

Posted in Vardag

När jag var inne på Coop härom dagen kikade jag snabbt igenom Ridsport och la märke till att de nämnde något om karenser på flugspray. Tydligen är det livstids karen på bland annat Absorbine Ultra Shield. Detta innebär alltså att hästar som behandlats med Ultra Shield aldrig får lämnas till slakt för livsmedel, dock är det ingen tävlingskarens.

Jag använder mig inte av Ultra Shield och hade faktiskt ingen aning om detta innan jag kikade i Ridsport! Dock har jag ju inte planerat att slakta heller. Hade ni någon aning om detta?



Detta står på flaskan:
– If on skin or clothing, take off contaminated clothing. Rinse skin immediately with plenty of water for 15–20
minutes
. Call a poison control centre or doctor for treatment advice.
(hur ofta får man inte det på sig själv?)

-If inhaled, move person to fresh air. If person is not breathing, call 911 or an ambulance, then give
artificial respiration, preferably by mouth-to mouth, if possible.

(man kan alltså sluta andas om man andas in det?)

-If swallowed
, call a poison control centre or doctor immediately for treatment advice. Do not induce vomiting unless told to do so by a poison control centre or doctor. Do not give any liquid to the person. Do not give
anything by mouth to an unconscious person.

(att bli medvetslös låter inte så hälsosamt…)

Text lånad från : http://lamiamichelle.blogg.se Hoppas det var ok!?

/Ingrid

69 Kommentarer

Olika hästar kräver olika tillrättavisningar

Posted in Dressyrmupparnas inlägg

Hur tillrättavisar du henne, när hon blir så där lite ”kaxig” ? :) (Tindra)

När jag ska tillrätta visa en häst är jag väldigt noga med att anpassa tillrättavisningen efter hästens psyke. En försiktig häst som råkat göra fel kan man inte ryta till åt då blir dom jätte ställda och nervösa, utan där måste man kanske lägga en volt och prata lugnande för att sedan prova rörelsen igen. Men rider man däremot en häst som verkligen tar chansen när den får att hitta på dumheter kanske man måste ryta ifrån ordentligt.

Tindra kan blir lite kaxig när hon tycker att det blir jobbigt. Men hon är väldigt mild i psyket och tar lätt åt sig. När hon tycker att det blir jobbigt backar hon av och trampar luft då ger jag henne först en chans att gå fram igen för en mjuk skänkel (kramar med benen) går hon inte fram då så antingen smackar jag eller ”kickar till” snabbt men inte speciellt hårt med skänkeln, då brukar hon blir lite förolämpad och antingen kicka tillbaka eller småresa sig.

Hur gör jag i det läget då? Driver fram utan att brusa upp eftersom hon är ganska ängslig. Braven tex hade ett jävla humör rent ut sagt och kunde i början när jag ägde honom hålla på och resa sig i 20-40min på en uteritt för att han inte hade lust att gå åt det hållet bara. På en sån häst kan man inte bara styra undan och prata lugnande utan då får man placera spöet mellan öronen en gång, för då tror nämligen hästen att den har rest sig så högt att den slagit i taket. Skulle inte det hjälpa kan man spräcka en vattenbalong/ägg i huvudet på dem då tror de att de rest sig så högt att de slagit i så de blöder och slutar förhoppningsvis. Detta låter säkert jätte brutalt i vissas öron men tänk er själva om en häst på 450-600kg reser sig rakt upp av ren dumhet för att den ”inte känner för att gå åt ett håll” och är så pass tuff i psyket att man inte bara kan klappa om dem och sedan fortsätta, då hamnar man i en jäkligt farlig situation om man skulle slå över. Ryttaren blir ganska mosad under hästen.

Nu var Braven så pass tuff att han bara skakade på huvudet och fortsatte resa sig trots dessa korrigeringar. Men jag kom på en teknik som funderade lite bättre. Men för det mesta krävdes bara mycket tålamod och envishet. Märker hästen att ryttaren aldrig ger upp så slutar den tillslut eftersom den förstår att dumheterna inte lönar sig.

Braven la faktiskt helt av med stegrigarna tids nog vilket var vääldigt skönt. Men det tog en jädra tid och mycket tålamod eftersom han var så tuff. Jag gav inte upp en enda gång/ridtur!

Ojoj detta vart ju rean novellen, hoppas att ni orkar läsa ändå, och förstår vad jag menar när jag säger att man ska tänka sig för vilken typ av häst man sitter på. Man kan inte vara lika tuff på alla hästar.

Viktigt att tänka på om en häst reser sig är att man aldrig får hamna i bakvikt då är risken stor att man slår över. Så luta dig lite framåt (ta tag runt hästens hals om du har dålig balans). Kom ihåg att ALDRIG dra i tygeln när hästen reser sig för då är chansen väldigt stor att hästen reser sig högre eller fler gånger och tippar omkull baklänges.

/Linn

32 Kommentarer

Så påverkas hästen av lättridning

Posted in Dressyrmupparnas inlägg

I en studie fick hästar som gick lägst Intermediare-dressyr trava på ett rullband med sin ordinarie ryttare. Hästarna hade en större rörelse i ryggen under lättridningen än under nedsittning. Det fanns även flera skillnader som var beroende av vilket framben hästen hade i marken under nedsittningsfasen av lättridningen.

Bland annat fanns det skillnader i ländens och höftbenets höjd och i huvudets rörelser. Dessa olikheter var enligt forskarna så stora att om samma skillnader hade hittats hos en häst utan ryttare hade den bedömts vara halt.

Lederna pressas ihop

I samband med nedsittningen under lättridning sammanpressas bland annat kotled, armbågsled och karpus på hästen. Det blir ett ökat genomtramp i kotleden för det diagonala benpar som är i marken under nedsittningen, särskilt för bakbenet. I ett försök att parera för den ökade belastningen under nedsittningsfasen stabiliseras bäckenet, vilket ger ett något annorlunda steg. Det var mindre skillnader mellan diagonalerna när hästen gick i en fri form jämfört med en samlad form, vilket troligen beror på att ryttarens ökade inverkan under samling kan göra att asymmetrier framträder mer. Traditionen att sitta ner på det yttre frambenet i kurvor skulle kunna backas upp av dessa resultat, då belastningen på det inre frambenet på detta sätt minskas. Däremot kommer i stället belastningen på det inre bakbenet att öka.

Ryggen rör sig mer

Även andra studier har visat att ryggen rör sig mer under lättridning än under nedsittning, även om ryggraden i båda fallen är mer fixerad än om hästen travar utan ryttare. Det finns en ökad rörelse i ländryggen under lättridning jämfört med både nedsittning och utan ryttare, vilket skulle kunna spela roll vid rehabilitering efter skador i den regionen. Huvudets position har i flera studier visat sig vara lägre under lättridning, kanske har det ett samband med ryggens rörelser eller med belastningen på ryggen. I en studie användes en tryckmätningsmatta under sadeln för att mäta belastningen på hästens rygg. Nedsittning var den position som uppmätte både den högsta och den lägsta belastningen – det vill säga belastningen under lättridning och tvåpunktssits i trav var jämnare än under nedsittning. Det fanns dock ingen skillnad i medelbelastning mellan de tre positionerna. Det har visats i andra studier att belastningen på en hästs rygg under ett visst ögonblick kan vara mer än tre gånger ryttarens vikt. Man kunde även visa att ryttarens tyngdpunkt var mest stilla under tvåpunktssits, jämfört med de andra två positionerna.

Referenser:
Roepstorff L., Egenvall A., Rhodin M., Byström A., Johnston C., van Weeren PR. & Weishaupt M. 2009. Kinetics and kinematics of the horse comparing left and right rising trot. Equine Veterinary Journal, vol 41, nr 3, s. 292-296.

De Cocq, P., Prinsen, H., Springer, N.C.N., van Weeren, P.R., Schreuder, M. Muller, M. & van Leeuwen, J.L. 2009. The effect of rising and sitting trot on back movements and head-neck position of the horse. Equine veterinary journal, vol. 41, nr. 3, s. 423-427.

Peham, C., Kotschwar, A.B., Borkenhagen, B., Kuhnke, S., Molsner, J. & Baltacis, A. 2009. A comparison of forces acting on the horse’s back and the stability of the rider’s seat in different positions at the trot. The Veterinary Journal, 184, s. 56-59.

De Cocq, P., Duncker, A.M., Clayton, H.M., Bobbert, M.F., Muller, M. & van Leeuwen, J.L. 2010. Vertical forces on the horse’s back in sitting and rising trot. Journal of biomechanics 43, s. 627-631.

Back, H. 2006. Lättridningens påverkan på hästens rörelsemönster i trav. Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap. Examensarbete 2006:10.

Eklind, U. 2007. Jämförelse av vertikala krafter mellan hov och underlag vid nedsittning och lättridning i trav hos häst. Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap. Examensarbete 2007:45.

All information kommer från Hippson.se

—————————————————————————————

Nu ”rubbades” min värld, nej men jag har ju hela tiden trott att man ska rida lätt på unga hästar för att underlätta för ryggen då de ej är musklade. Men nu vet jag faktiskt inte vad som är ”bäst” längre. Tål att funderas på ett tag.

/Linn

68 Kommentarer